Snapphaneordens dotterloger
Kronlogen -Krischanstads nations livlina i hembygden
Några av Snapphaneordens syften är att stärka sambandet mellan nationen i Lund, hembygden och de förutvarande nationsmedlemmarna samt vänskapsbanden över Sundet, i sann snapphaneanda och under lättsamma former. Därför föll det sig naturligt att hemvändare från Lund 1934 grundade en dotterloge till Snapphaneorden i hemstaden Kristianstad. 2004 firade Kronlogen sitt 70-års-jubileum under närvaro av ett 20-tal danskar och ett nätt lundafölje ur Kristianstads nations vänner (KNV).
Kronlogens medlemmar träffas regelbundet vid Vårfesten med högtidsloge och skandinaviska frokostbevægelse i Kronsalen på Stora Kronohuset i maj, samt utsänder delegationer till Snapphanefesten i Lund och till Christian IV loge i Köpenhamn. Logen har sedan år 2000 även ett januarievenemang med efterföljande vinter-pytt-i-panna.
Kronlogens emblem är den treuddiga krona som utgör tuppens kam.
Kronlogens område är Kristianstad med omnejd vilket närmare bestämt kan anses vara f d Kristianstads läns kärnområde och angränsande delar av tangerande nuvarande och f d län.
Medlemmar i Kronlogen kan enligt gamla och hävdvunna principer de upptagas till som är: a) tidigare medlemmar i Kristianstads nation, b) övriga akademiker i Lund och annorstädes, tidigare eller nuvarande, c) föräldrar till akademiker samt d), övriga värdiga och intresserade. Inom Kronlogens område boende hedersledamot av Kristianstads nation är självskriven ledamot.
Kronlogens verksamhet leds av Styrande Mästaren, som vid sin sida har en stab av funktionärer, vilken utgör en sig själv förnyande styrelse, vardagligen kallad Stora Rådet. Bland dessa kan nämnas secretär, skattmästare, ceremonimästare, herald, sexmästare, sexmästarinna, tonmästare, krutmästare, banerförare, hovsömmerska och kammarjunkare.
Tilbage i tiden, da Snapphaneordenen opstod på Kristianstads Nation i Lund, var det typisk Kristianstads Nation, der blev valgt, når en dansk studerende på studieophold i Lund skulle optages i en Nation. Der blev de så optaget også optaget som Snapphaner. Efterhånden blev det til så mange, at tanken om en dansk ”afdeling” opstod, og i 1934 var der så mange dansk Snapphaner, at man i Lund syntes, at det var på sin plads, at København fik sin egen loge, ganske som der i Kristianstad oprettedes en loge for de fra Lund hjemvendte studenter.
Fra begyndelsen var det tanken, at kernen i den danske loge skulle udgøres af tidligere Lund-studenter; men for at sikre den fremtidige eksistens og fremdrift åbnedes der i logens vedtægter mulighed for, at også andre med det rette sind og med tilknytning til Skåne kunne optages.
Studenterforeningen var straks fra starten logens hjemsted i København. Dermed har der også været nær tilknytning til Studenterforeningens associerede foreninger Kongelige Mayestaits Acteurs og Studentersangforeningen.
Med Studenterforeningens salg af bygningen på H.C. Andersens Boulevard i første halvdel af 1970’erne forsvandt det faste tilholdssted, og siden da har især Københavns Universitets Solinitetssal været rammen om den årlige fest.
Den 3. lørdag i november afholdes den årlige fest, og den efterfølgende søndag manifesterer ”Den Skandinaviske Frokostbevægelse” sig ved en sammenkomst, der først indledes med et kulturelt arrangement – en rundvisning, et foredrag eller lignende med Christian d. IV som omdrejningspunkt.
Den daglige ledelse forestås af et antal embedsmænd. Øverste myndighed er Snapphanerådet, som er sammensat af tidligere embedsmænd. Logens motto er: ”Sjældent kommer vi sammen”.
