Axplock ur Kristianstads nations historia
Nationernas ursprung
Nationernas historia i Lund sträcker sig lika långt tillbaka som universitetets närvaro i staden. För studenterna kändes det säkert då, precis som nu, angeläget att i en ny och främmande miljö träffa likasinnade och bygga ut sitt sociala nätverk. Att man helst umgicks med folk från samma landsdel verkar också ganska naturligt. Ungefär så uppstod den Skånska nationen, liksom flera andra, någon gång i slutet av 1660-talet.
Universitetets syn på nationerna var dock på den här tiden minst sagt kylig. Detta kan man förvisso ha viss förståelse för, då nationslivet på 1600-talet var ganska livat. Festade gjorde de säkert i minst samma grad då som nu. En skillnad var dock att studenter på den tiden ofta var beväpnade och så kallade natteskjutningar och slagsmål mellan nationerna hörde till vardagen. Pennalismen mot yngre studenter, novitier, var också utbredd. Buslivet ledde till att universitetet 1668 förbjöd all form av nationsverksamhet.
Förbudet mot nationssammanslutningar upphörde inofficiellt 1672. Syftet var att bringa ett ändå existerande, och mycket seglivat, nationsväsende under kontroll. Detta skulle främst ske genom att man satte en, av universitetet utsedd professor, i spetsen för varje nation, dvs en inspektor. Det slutgiltiga erkännandet av nationernas existens kom dock först 1695, då genom ett kungligt brev alla studenter i Lund ålades att låta skriva in sig i en nation.
Skånska nationen och uppdelningen
Som nämnt ovan fanns ursprungligen inte Kristianstads nation, utan det var Skånska nationen man gick med i om man kom från Kristianstadstrakten. Skånska Nationen växte med åren och 1833 beslöt man att dela upp denna i underavdelningar, då medlemsantalet nått oöverskådliga 200 medlemmar. 1889 beslutades att en permanent uppdelning av nationen skulle ske och 1890 fanns det fem nya nationer i Lund. De nya nationerna hette Lunds-, Malmös-, Helsingborg-Landskronas-, Ystads- (nuvarande Sydskånska) och Kristianstads nationer. Den gamla Skånska nationen lever dock i viss mån vidare genom Skånska nationernas gemensamma utskott, som delar ut stipendier och anordnar balen Gåsamiddagen vart femte år.
Snapphaneorden och Kristianstads nations färger
Kristianstads nations färger har sitt ursprung i Carl-Axel Lindboms ( Kurator 1924-1927) grundande av Snapphaneorden år 1926. Ordensfärgerna blått, gult och rött hämtades från Kristianstads stads- och länsvapen. De sammanställdes på en sköld till ett ordensvapen med bilden av ingen mindre än H. M:t Ursnapphanen hållande ett snapplåsgevär, symbolen för den historiska snapphanerörelsen. Ordenskapitlet hålls, under mycket högtidliga former, före varje upplaga av Kristianstad nations årliga bal Snapphanefesten. Varje år sedan 1926 har man med spänning väntat på att H. M:t Ursnapphanen,” konung av Kristianstad, hertig av Villands, Östra och Västra Göinge samt Gärds och Frosta härader” ska uppenbara sig. Hittills har man dock väntat förgäves.
Nationshuset Snapphanegården
Tidigare hade alla Lunds nationer sina expeditioner och den mesta av sin verksamhet i AF-borgen. Under 50- och 60-talet var de dock flitiga husbyggare och numera håller samtliga nationer till i egna hus. Kristianstad nation var inte sämre nybyggare än någon annan och sedan 1957 har Snapphanegården på Tornavägen 7 varit den givna samlingsplatsen, och även hemmet, för många medlemmar i Kristianstads nation.
Vännationerna
För att trygga de internationella(!) kontakterna, har Kristianstads nation genom åren byggt ut sina nätverk. I den i övrigt så fientliga staden Uppsala har Krischan en allierad i Gästrike-Hälsinge nation. I Finland finns inte mindre än två vännationer, nämligen Etelä-Pohjalainen osakunta i Hälsingfors och Österbottniska nationen i Åbo. Naturligtvis har nationen, i sökandet efter sina danska rötter, även skapat sig kontakter på andra sidan sundet, och då i Danska Studenterforeningen i Köpenhamn. Med hemstaden finns också vissa band knutna. Den ena av dotterlogerna till Snapphaneorden, Kronlogen, håller nämligen till i Kristianstad (den andra är C4-logen i Köpenhamn). Kontakten nationerna emellan har varierat genom åren men brukar, åtminstone i bal- och festsammanhang, resultera i åtskilliga utbyten.
Nisse
Numera kan man nog inte tala om Kristianstad Nations historia utan att nämna Nisse.
Nils Stjernquist var nationens inspektor från 1956 till 1998 och gjorde uppenbarligen ett starkt intryck på många generationer studenter. Även under hans tid som rektor för Lunds Universitet (1980-1983) lade han ner mycket engagemang i nationens arbete. När Nils avled i september år 2000 rådde stor sorg på nationen. Hans tjänstgöring som inspektor varade alltså i inte mindre än 43 år. Ingen förväntar sig mindre av vår nuvarande inspektor, Lennart Thörnqvist.
Slutligen
Naturligtvis finns det oändligt mycket mer i Kristianstad nations historia än det som är nämnt i ovanstående text. Den stora mångfald av personligheter som passerat nationen genom tiderna har förr, liksom nu, satt sina spår i verksamheten. För den som är intresserad av ämnet finns det flera böcker att förkovra sig i:
Acta Christianstadensia 1
Acta Christianstadensia 2
Acta Christianstadensia 3
Acta Christianstadensia 4
Skånska Nationen -Glimtar från lundensiskt nationsliv
Vid husets invigning
Krönika 1995
